Gothenburg

​​Göteborg förebild för mer fjärrvärme i Europa

​​Fjärrvärmetidningen​
Ann-Sofie Borglund
December, 2013

I Göteborg har 90 procent av flerbostadshusen och lokalerna fjärrvärme. Den genomsnittliga siffran i Europa är 12 procent. Nu ska det bli ändring på detta. Göteborgs stad och Göteborg Energi leder EU-projektet Celsius vars mål är att fler städer i Europa ska nyttiggöra överskottsvärme för att värma, men också kyla, sina fastigheter. 50 nya städer ska ansluta sig till projektet innan 2017.

Celsius är en del av EU-initiativet Smart Cities som finansierades av EU:s sjunde ramprogram för forskning. En av de bakomliggande drivkrafterna med klimat- och energiprojekten i programmet är att de ska leda till att EU-länderna klarar 20/20/20-målen, det vill säga EU:s tre övergripande miljömål, till 2020.

-Det handlar om att visa upp goda exempel och utifrån dem arbeta praktiskt och skala upp dem. För fjärrvärmen är det inte framförallt teknisk innovation som behövs utan innovation rörande acceptans, marknader och affärsmodeller, säger katrina Folland på Göteborgs Stad och koordinator för Celsius.

I projektet ingår även partnerstäderna London, Rotterdam, Genua och Köln. I dessa städer (samt Göteborg) så har man valt ut 17 bra fjärrvärmelösningar där man nyttiggör överskottsenergi som sedan används till fjärrvärme eller fjärrkyla. Nio av dessa projekt finns i Göteborg. Dessa ska användas för demonstration. I de fem städer som ingår i projektet kommer man även att bygga nya demonstrationsprojekt som ska inspirera andra städer i Europa att satsa på fjärrvärme och fjärrkyla.

Finansiering ett problem

-I London har man startat ett projekt i stadsdelen Islington och där tar man tillvara värme från elnätstationer och från tunnelbanan, vilket är ett exempel på bra systemtänk, säger Jonas Cognell på Göteborg Energi och projektledare i Celsius.

Både Katrina Folland och Jonas Cognell har sedan Celsius-projektet startade i juni märkt ett stort intresse från många europeiska städer att vilja satsa på fjärrvärme, men också fjärrkyla. Det som de ser som det största hindret för att europeiska fjärrvärmeprojekt inte ska bli verklighet är att det är svårt att få investeringsmedel till infrastruktursatsningar av detta slag.

-Samtidigt är klimatfrågan allt mer aktuell och dessutom ser allt fler att energikostnaderna blir allt dyrare, vilket ändå talar för att många av satsningarna kommer att bli av, säger Katrina Folland.

​​​​​Billigare energi akut

-Att satsa på fjärrvärme och samtidigt ta hand om överskottsenergi är både bra för miljön och leder till sänkta energikostnader över tid. Detta är något som blir allt viktigare. I England talar man nu om “energy poverty”, vilket innebär att husägare inte har råd att betala sin uppvärmning, så för vissa är efterfrågan på billigare energi riktigt akut, avslutar Jonas Cognell.​